Musik i förskolan

Mitt arbete, inklusive frågeställningar, till Litteraturseminarium 1

Jessica Gottberg (2009) talar kring hur musikens del har utvecklats i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94). I 1962 års upplaga, Lgr62 skedde flertalet stora förändringar. Skolan stod inte längre under kyrkan och psalmerna försvann ur skolverksamheten. Det betecknas nu även för musik istället för enbart sång. I Lgr69 läggs mer vikt vid skapandet. År 1980, i Lgr80, skall alla elever skapa musik, både på egen hand och gemensamt. Däremot finns det musik som betecknas som bra, vacker och fin musik, precis som det även finns musik som stämplas som olämplig, dålig och ful musik. I den rådande läroplanen, Lpo94, ges musiken en något större roll. 

Gottberg (2009) menar även att man genom musiken kan arbeta med bland annat takt, rytm, tonart och ackord. Man kan till exempel lära sig att känna pulsen och att via rörelser koppla sin kropp till tankar. Gottberg menar att tre viktiga begrepp är estetik, lärande och process. Hon menar därmed att man ska delta i aktiviteterna och inte bara ta emot information. Vidare menar hon att man inte behöver höra för att ta del av musik, utan att alla sinnen ska stimuleras. Hon menar att det handlar om att uppnå en känsla och att de viktigaste byggstenarna inom musiken är puls, takt och rytm.

Både Lpfö98 och Lpo94 uppmuntrar aktivt arbete med kultur och identitetsskapande. Gottberg (2009) menar att kultur bygger på ljud. Språk bygger på ljud och musik bygger på ljud. Författaren menar även att musiken ska ses som ett hjälpmedel för att arbeta med den personliga utvecklingen. Gottberg menar att man genom musiken kan bearbeta och skapa känslor, upplevelser, kunskap och erfarenheter. Även Cox (2009) menar att man i den estetisk lärprocessen kan skapa en helhet mellan kunskap, erfarenhet, upplevelse, känsla och analys.  Vidare menar författaren att man genom att uttrycka sig estetiskt så blottar man sig och visar personlighet och känslor. Cox anser även att det är viktigt att man både som vuxen och barn får tid till reflektion och bearbetning för att kunna man ska kunna ta till sig upplevelserna. Wiklund (2009) lyfter även att i ett samhälle som idag, där världen går väldigt ”fort” så är reflektionstid väsentlig.

Gottberg (2009) talar kring hur en skola har antagit en musikprofil och därav använder sig av estetik i alla ämnen. Hon menar att det då är lättare att lära med alla sinnen, att pedagogerna får arbeta på att synliggöra begreppen för eleverna istället för att bara uttala dem. Wiklund (2009) menar även att det är viktigt att på olika vis låta barnen gestalta sitt lärande och se och känna sin individuella process och den process som sker i gruppen. Även Cox (2009) menar att musiken går att använda inom alla ämnen. Cox menar att det handlar mer om hur man ser på sig själv som pedagog och hur mycket man vågar dela med sig av sig själv än om att det ska vara svårt att infiltrera musiken i alla ämnen. Wiklund (2009) menar att man ska se på sitt undervisande och sina aktiviteter utifrån de fyra F:en: fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet och att man utan att döma ska kliva ner i barnens verklighet.

Wiklund (2009) talar om UNESCO-konferensen som inträffade i Portugal som handlade om Art Education, det vill säga estetiska ämnen. Wiklund menar att det har uppmärksammats en viss koppling mellan länder med välutvecklad Art Education och bra resultat i PISA-undersökningen, en internationell studie om läs- och skrivutveckling. Att kunna läsa och skriva är självfallet en väldigt viktig kunskap för individen, men Wiklund menar att det även nämns som en kulturell förmåga. I dagens samhälle råder starka normer för vad som är rätt och fel, och kan man inte läsa eller skriva hamnar man utanför den rådande normen. 

Wiklund (2009) talar även kring språkutvecklingen och att just denna utgör en stor del av skolan.  Även ”Konventionen om barns rättigheter” lyfter att en av de mänskliga rättigheterna är rätten att ha ett språk. Om någon sedan vill eller måste lära sig ett andraspråk krävs det att man för att kunna utveckla ett andraspråk har ett intakt förstaspråk. Wiklund menar att vid alla musiktillfällen, men framförallt vid lärandet av ett andraspråk kan musiken underlätta vid språkutveckling och även ”släppa på trycket” vad gäller den rådande normen, till exempel via drama, bild och musik. Vidare menar författaren att forskning påvisar att viktiga delar av språkinlärningen är att höra, göra, läsa, skriva, känna, måla, forma. Även läroplanerna talar för barns och ungas rätt att få utveckla alla sina språk i kommunaktionsväg.

Wiklund (2009) menar att dagens samhälle ständigt utvecklas. Hon menar att tekniken i snabb takt rör sig framåt och att detta har bidragit till att kommunikationen spelar en större roll i vår vardag. Det är inte bara ord utan även känslor som förmedlas via olika artefakter som kan skicka bilder, texter och sånger med mera. I dagens samhälle är det ett krav att vara en individ som behärskar kommunikationens konst. Något som Cox (2009) menar att den rådande lärarutbildningen skulle kunna utveckla, så att studenter blir mer kommunikativa och vågar vara mer kreativa.

Diskussionsfrågor till grupptillfället:
1. Hur har ni sett musik användas ute på er VFU?
2. Hur skulle ni vilja arbeta med musik och varför?
3. Har ni fått delta i musikundervisning med ett dövt/hörselskadat person? Hur gick det till och hur skulle ni vilja arbeta med barn med hörselskador?
4. Anser ni att den reviderade Lpfö98 är tillräckligt inriktad på musik?
5. Cox (2009) menar att lärarutbildning skulle kunna bli bättre, där studenter skulle uppmuntras bli mer kommunikativa och kreativa. Instämmer ni med detta och i så fall varför/varför inte?

Referenser

Cox, Roland (2009). Ta in musiken! Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Wiklund, Ulla (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.

Frågor på det?