Under terminens gång har vi vid ett flertal tillfällen fått delta vid och hålla i olika musikrelaterade aktiviteter. Nedan redovisas aktiviteter som jag, Amanda, Katerina och Marie höll i vid ett tillfälle. Självklart har vi i gruppen även delgivit oss av våra didaktiska ställningstaganden, åsikter, reflektioner och författare som stödjer vårt tankesätt kring varför vi har valt dessa aktiviteter.
Sång och rörelser
Vad:
Vi vill med uppgiften låta er uppleva en inspirerande sångstund. Vi kommer ta med oss fiskar med olika sånger skrivna på dem. Fiskarna plockar de sedan upp med hjälp av ett fiskespö. Detta gör sångsamlingen lärande och fantasifull. Vi vill att man under leken skall lära sig olika sånger. Vi kommer även att ha olika rörelser för att man skall kunna lära sig sångerna på ett stimulerande och lärorikt sätt.
I den reviderade Läroplanen (2010, s.12) står det att ett av målen är att barnen: ”…utvecklar sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama”.
Med denna sångstund tycker vi att uppnår vissa av detta måls punkter.
Hur:
Vi kommer att väcka nyfikenhet genom att berätta om den hemliga lådan som på besök och som innehåller fiskar som vill komma fram och sjunga och dansa med oss. Vi börjar sjunga fiskarnas låt för att välkomna dem. Därefter kommer vi att ta fram havet och fiskespöet samt fiskarna. Vissa av deltagarna kommer att få fiska och bestämma rörelser till låten, medan de övriga är med och leker. Avslutningsvis, säger vi hej då till fiskarna och förstätter med nästa moment.
Hundleken
Vad:
Detta är en lek som tränar motorik, koncentration och turtagande.
Under utveckling och lärande i den reviderade Läroplanen (2010, s.12) finns en punkt under mål där det står att: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”.
Genom denna lek tycker vi att man till viss del uppnår detta målet.
Material:
Något som liknar ett ben. Om man vill kan man ha musik på i bakgrunden.
Bra att tänka på:
Det kan bli en del stillasittande och vänta på sin tur så då är det viktigt att se till att alla som vill vara hund eller i alla fall få springa får det. Har man halt golv kan det vara bra att ta av sig strumpor för att inte halka.
Hur:
Alla som deltar, utom en som ska vara ”hund”, sätter sig på knä i en ring. De böjer ner huvudet mot golvet och blundar, samtidigt smyger hunden runt ringen med benet och gömmer det bakom ryggen på en av deltagarna. Hunden stannar vid den som den laget benet vid. De som sitter i ringen får se efter om benet ligger bakom dem. Har man benet bakom sig ska man ta det och fort springa i motsatts riktning till hunden och försöka hinna dit så snabbt den kan innan hunden. Hunden ska alltså försöka ta den lediga platsen. Den som hinner först får sätta sig i ringen medan den andra får vara hunden denna omgång.
Höken flyger högt
Vad:
Leken är lämplig till barn från 4 år och uppåt. Leken övar koncentrationen, förmågan att lyssna och uppfatta information, motoriken tränas, barnen lär sig även vilka djur som flyger och vilka som inte gör det.
Vi anser att denna lek är mycket bra eftersom den är lätt för barnen att förstå, den tränar många olika förmågor hos barnen och den kan lätt användas överallt, man kan vara allt i från 4 stycken till hur många som helst. Den kan även väcka intresset för olika djur och få barnen att vilja ta reda på mer.
I Lpfö (1998) under förskolans uppdrag står det att, ”Förskolan skall erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden.”
Vi menar att med hjälp av denna lek kan man som pedagog uppnå detta uppdrag.
Hur:
Alla står i ring, en ska vara ledare, varje gång ledaren ropar ” höken flyger högt! ” hoppar alla högt i luften. Ledaren byter då och då kommando till ett annat djur som flyger till exempel duvan, humlan, måsen osv. Ledaren ska luras ibland genom att säga något helt annat djur som inte flyger, till exempel, ”hästen flyger högt!” de som luras att göra fel, alltså att hoppa vid det tillfälle då ledaren nämner ett djur som inte kan flyga, får agera medhjälpare åt ledaren och hjälpa till att se vilka som gör fel.
Massagesaga
Vi avslutar med en massagesaga skriven av Sandra för att få ned pulsen och ge tid för reflektion. När man jobbar i förskolan är det bra att upplysa barnen att aktiviteten leder mot sitt slut och då är det bra att skapa en så lugn och harmonisk miljö som möjligt. Det kan man göra på många olika sätt och det är upp till varje barngrupp hur man vill göra. Vi kommer att släcka ner i rummet och ha levande ljus för att man skall bli så avslappnad som möjligt.
Varför?
Pramling et.al. (2008) hävdar att det yttersta syftet med den utvecklingspedagogiska ansatsen inom bland annat estetiken, är att skapa ett lärande där barn lär sig, upplever att de gör det och bli intresserade av och engagerade i att lära sig mer. Vidare menar Pramling att samspelet med andra barn är en viktig del av lek och lärande men betonas mindre i det estetiska sammanhanget, åtminstone i teorin. Vi anser att det är viktigt att barnen får uppleva olika aktiveter på många olika sätt så att man får med sig alla barnen. Genom detta tror vi, som Pramling säger, att barnen blir mer engagerade i att lära sig mer då aktiviteterna utformas på olika sätt. Till exempel i våra aktiviteter tar vi in olika uttrycksformer för att man skall kunna få med så många barn som möjligt, där samspelet mellan varandra är viktigt.
Björkvald (2005) menar att möjligheten att leka och lekens kreativitet och fantasi är något som måste värnas om och stärkas, där sången, leken med toner, är nödvändig i interaktionen mellan människans yttre och inre värld. Även Salmon (2010) menar att musik hjälper barnen att skapa en kontakt till deras egen värld och inre tankar. På så sätt kan man möjliggöra för dem att kommunicera den. Vi anser genom att ta in musiken och andra estetiska uttrycksformer gör att man får en helhet i barnens lärande och tankar. Uddén (2004) menar att småbarn uppmuntrar till sång med rytmiserande ord medan man gör rörelser till för att förtydliga det som sjungs. Vi anser att genom att ta in rörelser i vår sång samling hjälper vi barnen att tydligare förstå det som sjungs.
Enligt Glover (1999) utvecklar barn sin sociala förståelse genom bland annat lek med andra kamrater och vidareutvecklar sina sociala kunskaper i takt med att de stöter på nya intressanta relationer och problem. Genom leken med andra får de dessutom möjlighet till att träna att dela med sig, turtagning, samarbete, etcetera. Leken bör därför utgöra ett starkt moment i det sociala lärandet i förskoleklassen. Även Ahlberg (2000) menar att om barn tillåts arbeta med uppgifter som sätts in i meningsfulla sammanhang utvecklar barnen ett förståelseinriktat förhållningssätt till lärande. Vi anser att leken är en viktig del i barnen lärande då de kan uttrycka sig, lära sig av varandra och skapa samspel. Därför anser vi att genom att planera in olika slags aktiviteter som gör att man lär sig på många olika sätt gör att man utvecklar sitt lärande på ett lustfyllt och roligt sätt. Cox (2009) skriver att ämnet skall få eleven att utveckla och fördjupa sin rörelseförmåga och lust att röra sig, samt medverka till att eleven stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap. Jederlund (2002) menar att lekens koder och budskap kan kommuniceras i helhetsupplevelser bestående av rörelser, mimer, gester samt yttrande i ljud, tal och sång. Enligt Uddén (2004) får hjärnan mest stimulans om individen själv spelar sjunger och dansar mot att lyssna på musik. Under vår musikstund får barnen delta aktivt genom sång och rörelser. Detta anser vi stimulerar dem på ett lustfyllt sätt.
I Barnkonventionen (2009) står det skrivet att utbildning skall syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta anser vi syftar på att man ska arbeta med att utveckla barns identiteter och då är musik, lek och estetiska uttrycksformer ett bra verktyg att använda sig av.
Efter att ha tagit del av ovanstående litteratur och kursens föreläsningar förstår vi hur användbar musik och lek kan vara i samband med lärandet. Vi anser att man genom estetiska uttrycksmedel så som musik med mera kan man hitta sin identitet och ha lättare för att hitta en trygghet i gruppen. Därför anser vi att man som pedagog bör arbeta mycket med lek, musik och estetik, både i förskolan och i skolan.
Med dessa lekar hoppas vi uppnå en lekfull lärandemiljö där barnen kan känna sig trygga i både sig själva och i gruppen och samtidigt utvecklas. Vi anser även att lekarna kan användas på olika nivåer som passar barngruppen och där man kan planera efter dess tycke, där barnen får delaktighet och inflytande då man skapar en miljö som gör att barnen tycker det är roligt och lärande.
Referenser:
Ahlberg, Ann (2000) Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. I Nämnaren tema (2000). Matematik från början. Göteborg: NCM/Nämnaren. Göteborgs universitet.
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig på internet: http://www.unicef.se/assets/barnkonventionen.pdf
Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Runa
Cox, Roland (2009). Ta in musiken!. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio i samarbete med Rikskonserter
Glover, Anne (1999). The role of play in development and learning. Ingår i Dau, E. (red.) Childs play. Revisiting play in early childhood settings. Sydney: MacLennan & Petty.
Huitfeldt, Åke et al. (red.) (1998). Rörelse och idrott. Stockholm: Liber
Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1. uppl. Hässelby: Runa
Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Pramling Samuelsson, Ingrid (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Salmon, Angela. (2010). Using Music to Promote Children's Thinking and Enhance Their Literacy Development. Early Child Development and Care, vol. 180 no. 7, pp. 937-945.
Databas: ERIC
Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur
 |
| Katta skriver med ett leende. |
 |
| Diskussionerna gick lugnt till. |
okej.. det var väl en lögn... På slutet såg vi väl mer ut så här:
 |
| Trötta.... |
 |
| och emellanåt frustrerade... |
Hehehe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar